Söndag
Idag vet jag inte riktigt vad jag ska sysselsätta mig med. Kanske ska ta och rensa i ordning på datorn, göra lite backuper och så. Kanske ta bort sådant som jag inte använder, så att jag har gott om plats när jag är i Australien.
Det kommer ta lite tid, men jag lär i alla fall vara sysselsatt ett bra tag framöver om jag ska göra allting ordentligt.
Dessutom borde jag föra över alla mina spanska anteckningar till datorn med. Vem vet, jag kanske behöver dem i Australien också, och det känns lite smidigare att ha dem på datorn än att släpa runt på ett ton papper.
Det kommer ta lite tid, men jag lär i alla fall vara sysselsatt ett bra tag framöver om jag ska göra allting ordentligt.
Dessutom borde jag föra över alla mina spanska anteckningar till datorn med. Vem vet, jag kanske behöver dem i Australien också, och det känns lite smidigare att ha dem på datorn än att släpa runt på ett ton papper.
Familjen Alv
Min puls ligger just nu på 590, efter att ha ringt till Familjen Alv. Det är alltid så nervöst att prata spanska via telefon, men de svarade inte, så jag försöker lugna ner mig nu. För den som inte vet är Familjen Alv familjen jag var hos i Spanien förra året.
Jag har haft mailkontakt med dem lite sporadiskt efter att jag träffade dem senast i augusti, då lilla Alvato precis varit på sjukhuset och fick komma hem samma kväll som jag hälsade på dem. Men nu när jag ska iväg till Australien skulle det passa bra med ett telefonsamtal också. De kan vara i Valencia i helgen, och att det är därför de inte svarade. Så jag får helt enkelt ringa tillbaka senare i veckan.
Mina två små söta au pair-barn, även kända som Alvita och Alvato. :)
Jag har haft mailkontakt med dem lite sporadiskt efter att jag träffade dem senast i augusti, då lilla Alvato precis varit på sjukhuset och fick komma hem samma kväll som jag hälsade på dem. Men nu när jag ska iväg till Australien skulle det passa bra med ett telefonsamtal också. De kan vara i Valencia i helgen, och att det är därför de inte svarade. Så jag får helt enkelt ringa tillbaka senare i veckan.
Mina två små söta au pair-barn, även kända som Alvita och Alvato. :)
SingStar ABBA
En (inte så) viktig (men ack så viktig ändå) "to do"-sak är det här:
Hur underbart hade det inte varit att ta med det till Australien? Jag är helt galen i SingStar, och en ABBA-version måste vara något av det bästa som skapats i The World of PlayStation. Så jag ska bara ta mig en funderare om det är värt pengarna, och kommer jag fram till att det faktiskt är det, ja, då vet alla vad som kommer få sin speciella plats i resväskan.
Checklista 2
Jag har kommit på några nya saker som måste göras innan jag åker.
- Köpa tuggummi (till alla starter och landningar)
- Rensa datorn på skräp
- Fixa mitt CV på engelska
Jag återkommer när jag kommit på ännu fler "to do"-saker.
- Köpa tuggummi (till alla starter och landningar)
- Rensa datorn på skräp
- Fixa mitt CV på engelska
Jag återkommer när jag kommit på ännu fler "to do"-saker.
Julmys
Pepparkakor och julmust till eftermiddagsfikat.
Jag kommer sakna julen. Tur att det finns IKEA i Sydney också.
Jag kommer sakna julen. Tur att det finns IKEA i Sydney också.
Packar redan nu
Ja, jag håller faktiskt på och packar. Vilket är helt otroligt, jag menar jag brukar ju vänta till timmarna precis innan jag ska åka.
Visserligen är det bara småsaker som jag vet att jag inte kommer använda fram till avgång, dvs smycken, solglasögon, parfym och diverse småsaker. Men det känns ändå väldigt seriöst att göra det redan nu. Då har man chansen att tänka igenom både en och två gånger om jag verkligen behöver ha med mig saker och ting. Till exempel slopar jag både hårspray och mousse, det väger för mycket och jag använder det inte så ofta att jag kommer sakna det under första tiden på bortaplan.
Dessutom är det bra att lägga undan vad jag ska ha med mig redan nu, för då blir det ju lättare att städa med mindre saker över allt! Visst är jag smart?
Visserligen är det bara småsaker som jag vet att jag inte kommer använda fram till avgång, dvs smycken, solglasögon, parfym och diverse småsaker. Men det känns ändå väldigt seriöst att göra det redan nu. Då har man chansen att tänka igenom både en och två gånger om jag verkligen behöver ha med mig saker och ting. Till exempel slopar jag både hårspray och mousse, det väger för mycket och jag använder det inte så ofta att jag kommer sakna det under första tiden på bortaplan.
Dessutom är det bra att lägga undan vad jag ska ha med mig redan nu, för då blir det ju lättare att städa med mindre saker över allt! Visst är jag smart?
Checklista
Att-göra-innan-Australien-lista
- Göra ögonkontroll och köpa nya linser
- Växla pengar
- Köpa minst en adapter
- Fixa klart alla försäkringssaker
- Läsa på om skatteregler
- Betala biljetten
- Klippa mig
Klippningen där på slutet är inte något jag Måste göra, men det behövs verkligen och det hade ju varit trevligt att se lite fin ut, nu när man ska lära känna en hel ny kontinent.
Jag har säkert glömt att skriva upp något, så om någon har en idé på vad det kan vara, skriv det till mig!
Biljetten bokad
Söndagen den 30:e november.
Det är då jag tar mitt pick och pack och flyger söderut. Och det är också det enda jag vet just nu. Allting annat får helt enkelt vänta till januari, vilket känns lite osäkert, men jag hoppas verkligen att allt blir bra i slutändan.
Nu kan jag till slut börja planera alla småsaker som måste ordnas med innan Dagen D.
Det är då jag tar mitt pick och pack och flyger söderut. Och det är också det enda jag vet just nu. Allting annat får helt enkelt vänta till januari, vilket känns lite osäkert, men jag hoppas verkligen att allt blir bra i slutändan.
Nu kan jag till slut börja planera alla småsaker som måste ordnas med innan Dagen D.
Beslutet
Nu har jag till slut bestämt mig för hur jag ska göra. Jag får helt enkelt boka en biljett till Sydney nu, och vänta till januari med resten av resorna. Det känns som en chansning, men å andra sidan tror (framför allt hoppas) jag att det kommer bli billigast så.
Så nu väntar jag bara på att få svar från resebyrån. Därefter ska jag skicka iväg ett mail till organisationen jag ska åka med. Jag har redan betalat dem, så jag hoppas att de inte blir för irriterade att det blir så nära inpå. Sedan måste jag prata med Försäkringskassan igen och stämma av med dem om jag ska få stå kvar hos dem eller inte.
När allt detta är klart har jag bara småsaker kvar att göra, som inte borde vara speciellt problematiska. Men man ska aldrig säga aldrig.
Så nu väntar jag bara på att få svar från resebyrån. Därefter ska jag skicka iväg ett mail till organisationen jag ska åka med. Jag har redan betalat dem, så jag hoppas att de inte blir för irriterade att det blir så nära inpå. Sedan måste jag prata med Försäkringskassan igen och stämma av med dem om jag ska få stå kvar hos dem eller inte.
När allt detta är klart har jag bara småsaker kvar att göra, som inte borde vara speciellt problematiska. Men man ska aldrig säga aldrig.
Inga priser
Tha's kompis var lite utav en besvikelse, eller rättare sagt, en stor sådan.
Det enda jag fick reda på (klickan två på natten av ett sms) var priset på ett inrikesflyg mellan Hanoi och Saigon (som jag efter lite efterforskning fick reda på var samma sak som Ho Chi Minh City, men även en stad i Tchad i Afrika). Det låg i alla fall på ca 1 000 kr t/r, vilket inte hjälper mig speciellt mycket egentligen.
Nu ligger jag alltså egentligen på noll i prisvetenskap, om man nu kan uttrycka sig så. Alla priser är gissningar och nu måste jag trots det bestämma mig för hur min rutt mer eller mindre ska se ut.
Jobbigt läge.
Bra och dåligt
Tha har inte hört av sig efter att vi pratade lite innan idag, så jag har ingen aning om han fått några prisuppgifter ännu. Det försvårar och försenar allting ytterligare.
Däremot pratade jag med Yas tidigare och han hade varit jättesnäll och gått till en resebyrå i Tokyo och frågat om biljetterna. Han hade fått reda på att biljetterpriserna i maj inte är satta ännu, och att de inte kommer förrän i januari. Trots att jag alltså inte har fått några exakta priser vet jag ändå ungefär vad de ligger på.
Jag kan inte göra mycket åt någonting just nu, men jag känner mig så maktlös eftersom jag satt mig i en situation där jag bara kan vänta på att få svar från Tha. Jag hoppas verkligen jag får det snart också.
Däremot pratade jag med Yas tidigare och han hade varit jättesnäll och gått till en resebyrå i Tokyo och frågat om biljetterna. Han hade fått reda på att biljetterpriserna i maj inte är satta ännu, och att de inte kommer förrän i januari. Trots att jag alltså inte har fått några exakta priser vet jag ändå ungefär vad de ligger på.
Jag kan inte göra mycket åt någonting just nu, men jag känner mig så maktlös eftersom jag satt mig i en situation där jag bara kan vänta på att få svar från Tha. Jag hoppas verkligen jag får det snart också.
Au pair i London
Alldeles precis fick jag ett väldigt oväntat telefonsamtal till mobilen.
Det var dolt nummer och jag svarade "Hej, det är Anna." precis som jag brukar göra. Det var bara det att det var en engelsk röst som svarade tillbaka. Jag trodde det var något i stil med att jag "vunnit" något och att han skulle fråga efter mitt kontonummer, man läser ju så mycket om det just nu, så det hade inte förvånat mig.
Men det var det inte.
Mannen frågade om jag pratade engelska och om jag ville komma till London som au pair. Lite smått förvånad svarade jag att jag ska till Australien och då tackade han och sa hej då. Och där satt jag med telefonen i handen och undrade vad som precis hänt.
Så kan det gå.
Det var dolt nummer och jag svarade "Hej, det är Anna." precis som jag brukar göra. Det var bara det att det var en engelsk röst som svarade tillbaka. Jag trodde det var något i stil med att jag "vunnit" något och att han skulle fråga efter mitt kontonummer, man läser ju så mycket om det just nu, så det hade inte förvånat mig.
Men det var det inte.
Mannen frågade om jag pratade engelska och om jag ville komma till London som au pair. Lite smått förvånad svarade jag att jag ska till Australien och då tackade han och sa hej då. Och där satt jag med telefonen i handen och undrade vad som precis hänt.
Så kan det gå.
Nya uträkningar
Nu har jag fått ett mail av resebyrån där hon kom med ett förslag som i teorin lät bra (det var jag som fick in henne på den banan), men när jag fått prisuppgifter och snabbt räknade ut vad det skulle kosta i runda slängar slopade jag det ganska kvickt. Enligt min uträkning skulle det landa på över 41 000. Så det förslaget slänger vi nog i papperskorgen illa kvickt.
Jag har försökt göra en gissningsuträkning på vad mitt senaste förslag från förra inlägget skulle kosta. Eftersom jag inte vet alls hur mycket en biljett mellan Hanoi och Hongkong kostar på den asiatiska marknaden är det svårt att säga något exakt, men jag skulle tro att kalaset landar på någonstans mellan 22 000 och 25 000 vilket antagligen är det bästa pris jag kan lyckas få.
Det jag väntar på nu är svar från Yas och Ako om de varit och kollat priser på resebyråer i Japan, samt att Tha (min reskompis i Vietnam) skulle kolla med någon kompis i Vietnam som jobbar på en resebyrå vad biljetterna kostar där. Manu fick också i uppdrag att undersöka saken, men antagligen blir det billigare utan extrabiljetter från Sydney.
Jag hoppas verkligen det här löser sig så fort det bara går.
Kartor
Jag har gjort två små jättevackra kartor för att visa hur jag just nu har det, och hur jag skulle vilja ha det.
Här har vi som det är nu:
Från Sydney till Hongkong.
Från Hongkong till Tokyo.
Från Tokyo tillbaka till Hongkong.
Från Hongkong till Hanoi.
Från Hanoi ännu en gång till Hongkong.
Och från Hongkong till Köpenhamn.
Någon mer än jag som tycker det verkar tidskrävande att åka till Hongkong varenda gång?
Här kommer det som är närmast det ultimata:
Från Sydney till Hongkong.
Från Hongkong till Tokyo.
Från Tokyo direkt till Hanoi.
Från Hanoi till Hongkong.
Och från Hongkong till Köpenhamn.
Det jag vinner är alltså alla tur och retur-resor med mellanlandningar i Hongkong. Frågan är bara om det är lönsamt mer än tidsmässigt.
Yas kollade upp biljetten Tokyo-Hanoi, och en t/r-biljett var hälften så dyr som en enkelbiljett, så då borde man ju kunna köpa en returbiljett men bara utnyttja den åt ena hållet. Därför är jag positiv att det går att göra så även mellan Hongkong och Tokyo, samt mellan Hanoi och Hongkong. Det skulle vara mitt drömscenario.
Nästan i alla fall. Den ultimata drömmen är så klart att åka direkt från Hanoi till Köpenhamn, men det tror jag är lite för optimistiskt.
Här har vi som det är nu:
Från Sydney till Hongkong.
Från Hongkong till Tokyo.
Från Tokyo tillbaka till Hongkong.
Från Hongkong till Hanoi.
Från Hanoi ännu en gång till Hongkong.
Och från Hongkong till Köpenhamn.
Någon mer än jag som tycker det verkar tidskrävande att åka till Hongkong varenda gång?
Här kommer det som är närmast det ultimata:
Från Sydney till Hongkong.
Från Hongkong till Tokyo.
Från Tokyo direkt till Hanoi.
Från Hanoi till Hongkong.
Och från Hongkong till Köpenhamn.
Det jag vinner är alltså alla tur och retur-resor med mellanlandningar i Hongkong. Frågan är bara om det är lönsamt mer än tidsmässigt.
Yas kollade upp biljetten Tokyo-Hanoi, och en t/r-biljett var hälften så dyr som en enkelbiljett, så då borde man ju kunna köpa en returbiljett men bara utnyttja den åt ena hållet. Därför är jag positiv att det går att göra så även mellan Hongkong och Tokyo, samt mellan Hanoi och Hongkong. Det skulle vara mitt drömscenario.
Nästan i alla fall. Den ultimata drömmen är så klart att åka direkt från Hanoi till Köpenhamn, men det tror jag är lite för optimistiskt.
Hjälp
Just nu vill jag bara krypa ner i sängen, dra täcket över mig och hoppas att allting löser sig utan att jag behöver lägga mig i.
Det är tyvärr omöjligt, och min stackars hjärna har gått på högvarv exakt hela eftermiddagen och kvällen. Jag känner mig helt slut i både knoppen och kroppen.
Snälla hjälpe mig den som kunde.
Det är tyvärr omöjligt, och min stackars hjärna har gått på högvarv exakt hela eftermiddagen och kvällen. Jag känner mig helt slut i både knoppen och kroppen.
Snälla hjälpe mig den som kunde.
Klarar inte mer
Jag tror mitt huvud håller på och sprängas, och den hår gången beror det inte på huvudvärk som så ofta annat, utan helt enkelt för att jag har för mycket problem, detaljer, priser, resrutter och ännu mer olösta problem som har med mina resor att göra.
Det är sannerligen inte lätt att lösa det här, i alla fall om man inte vill att priserna ska springa iväg allt för mycket. Över 30 000 var ju inte direkt vad jag hade väntat mig. Så nu har jag tagit hjälp av Manu i Sydney och av Yas och Ako i Japan, för att se om de skulle kunna kolla upp vad det kostar att köpa biljetterna därifrån.
Jag är så trött och var nära på att gråta av hjärnutmattning innan. Varför kan det inte vara enklare??
Det är sannerligen inte lätt att lösa det här, i alla fall om man inte vill att priserna ska springa iväg allt för mycket. Över 30 000 var ju inte direkt vad jag hade väntat mig. Så nu har jag tagit hjälp av Manu i Sydney och av Yas och Ako i Japan, för att se om de skulle kunna kolla upp vad det kostar att köpa biljetterna därifrån.
Jag är så trött och var nära på att gråta av hjärnutmattning innan. Varför kan det inte vara enklare??
Pusslande
Jag fick ett mail innan av resebyråtjejen. Hon hade inte lyckats pussla ihop något, men skulle fortsätta med det och höra av sig i morgon istället. Jag hoppas hon lyckas få ihop något till ett överkomligt pris.
Dessutom har jag pratat med min reskompis i Vietnam ikväll. Det kommer bli toppenkul och intressant med en personlig guide som kan visa mig runt, haha. Jag är superladdad inför speciellt Vietnam just nu! Vill få reda på alla datum så detaljplaneringen kan påbörjas också.
Dessutom har jag pratat med min reskompis i Vietnam ikväll. Det kommer bli toppenkul och intressant med en personlig guide som kan visa mig runt, haha. Jag är superladdad inför speciellt Vietnam just nu! Vill få reda på alla datum så detaljplaneringen kan påbörjas också.
Biljettprat och återseende
Som tur var regnade det inte lika mycket i stan som jag var rädd för, men jag lyckades klämma tummen när jag skulle fälla upp paraplyet, aj, aj, aj. Ont gjorde det som attans alltså.
Först fick jag vänta i nästan en halvtimme på resebyrån för det var en kille som pratade om sin resa i en evighet. Han skulle till Miami, Hawaii, Nya Zeeland, Fiji och gud vet vad, så det tog sin lilla stund. Därefter var det min tur, och jag tog lika lång tid på mig som han gjort. Vi bestämde ingenting, men hon skulle kolla upp i lugn och ro vad som kunde vara det bästa alternativet. Hon sa att hon skulle ringa senare idag, men det har hon inte gjort hittills, så hon har väl varit för upptagen. Eller vem vet, hon kanske ringer när som helst.
När jag var klar på resebyrån åkte jag vidare till min gamla gymnasieskola och träffade min spansklärare och fysiklärare.
Jag kom mitt i spansklärarens lektion, men eleverna satt och jobbade i små grupper, så det gjorde inte så mycket. Hon var glad att se mig och vi pratade på spanska med varandra. Jag pratade även med en grupp av elever, och läraren frågade om jag inte ville prata med hela klassen, men det ville jag inte, haha.
Fysikläraren hade redan slutat sina lektioner så han bjöd in mig på pepparkaka i sitt arbetsrum och så satt vi och babblade där en god stund tillsammans. Vi pratade om hans son som växer så det knakar, vi pratade om mig och mina resor, vi pratade om ett eventuellt kommande nytt gymnasieprogram som ska heta NV Europa (hade det funnits när jag skulle välja hade det inte varit snack om saken, jag hade gått just det där!), vi pratade om lärarvikariat (eftersom jag varit lite sugen att jobba som spanskvikarie) och dessutom pratade jag med en av hans kollegor som gjort en praktik i Australien.
Efter att allt prat var klart så tog jag bussen in till stan igen och strax därefter satt jag även på bussen hem igen. En lite halvstressig, men ändå inte, dag. Jag vill åka och hälsa på min gamla högstadieskola någon dag också. Hade varit kul att se hur det är där nu och se hur många av mina gamla lärare som är kvar. Jag vet att de flesta redan slutat, men en av mina favoriter är fortfarande där i alla fall. Men det får vi ta en annan dag.
Först fick jag vänta i nästan en halvtimme på resebyrån för det var en kille som pratade om sin resa i en evighet. Han skulle till Miami, Hawaii, Nya Zeeland, Fiji och gud vet vad, så det tog sin lilla stund. Därefter var det min tur, och jag tog lika lång tid på mig som han gjort. Vi bestämde ingenting, men hon skulle kolla upp i lugn och ro vad som kunde vara det bästa alternativet. Hon sa att hon skulle ringa senare idag, men det har hon inte gjort hittills, så hon har väl varit för upptagen. Eller vem vet, hon kanske ringer när som helst.
När jag var klar på resebyrån åkte jag vidare till min gamla gymnasieskola och träffade min spansklärare och fysiklärare.
Jag kom mitt i spansklärarens lektion, men eleverna satt och jobbade i små grupper, så det gjorde inte så mycket. Hon var glad att se mig och vi pratade på spanska med varandra. Jag pratade även med en grupp av elever, och läraren frågade om jag inte ville prata med hela klassen, men det ville jag inte, haha.
Fysikläraren hade redan slutat sina lektioner så han bjöd in mig på pepparkaka i sitt arbetsrum och så satt vi och babblade där en god stund tillsammans. Vi pratade om hans son som växer så det knakar, vi pratade om mig och mina resor, vi pratade om ett eventuellt kommande nytt gymnasieprogram som ska heta NV Europa (hade det funnits när jag skulle välja hade det inte varit snack om saken, jag hade gått just det där!), vi pratade om lärarvikariat (eftersom jag varit lite sugen att jobba som spanskvikarie) och dessutom pratade jag med en av hans kollegor som gjort en praktik i Australien.
Efter att allt prat var klart så tog jag bussen in till stan igen och strax därefter satt jag även på bussen hem igen. En lite halvstressig, men ändå inte, dag. Jag vill åka och hälsa på min gamla högstadieskola någon dag också. Hade varit kul att se hur det är där nu och se hur många av mina gamla lärare som är kvar. Jag vet att de flesta redan slutat, men en av mina favoriter är fortfarande där i alla fall. Men det får vi ta en annan dag.
Dyrt
Strax ska jag in till stan men tänkte betala en räkning jag fick idag. 195 AUD (australiensiska dollar alltså) kostade själva visumansökningen, och det innebär 973 svenska kronor.
Sedan har jag ju betalat över 1 000 kr sammanlagt för den medicinska undersökningen, och en tur och returbiljett till Sydney kostar runt 13 500 om man har tur (nu kommer jag ju få lägga ut ännu mer eftersom jag ska lägga till Japan och Vietnam). Så man kan inte direkt påstå att det är billigt att ta sitt pick och pack och flytta till andra sidan jorden ett tag.
Hoppas bara att jag får ett bra jobb där och att det är värt allting i slutändan.
Sedan har jag ju betalat över 1 000 kr sammanlagt för den medicinska undersökningen, och en tur och returbiljett till Sydney kostar runt 13 500 om man har tur (nu kommer jag ju få lägga ut ännu mer eftersom jag ska lägga till Japan och Vietnam). Så man kan inte direkt påstå att det är billigt att ta sitt pick och pack och flytta till andra sidan jorden ett tag.
Hoppas bara att jag får ett bra jobb där och att det är värt allting i slutändan.
Tidig morgon
Något som är helt säkert är att jag inte är en morgonmänniska.
Trots att jag ställde klockan på 10 är jag supertrött och vill bara gå och lägga mig igen. Och då var jag alltså inte uppe till fyra på morgonen utan gick faktiskt och la mig vid 12. Sedan ringde visserligen EmsyPemsy och ville prata, så jag somnade nog inte förrän runt ett. Men det blir ju ändå ganska många sovtimmar. Problemet är att är man van vid att sova tills man vaknar blir det jobbigt att väckas av mobilens tjutande så här på "morgonkvisten".
Dessutom regnar det, jippi. Jag måste gå ut i ösregn för att ta bussen till stan, verkligen jättelockande. Men sen har jag tänkt avlägga en visit på min gamla gymnasieskola. Förra gången jag var där och hälsade på tillsammans med EmsyPemsy träffade jag aldrig min spansklärare, och jag måste ju visa henne hur duktig jag har blivit, haha.
Nu ska jag äta frukost, eller lunch, eller mat i alla fall.
Trots att jag ställde klockan på 10 är jag supertrött och vill bara gå och lägga mig igen. Och då var jag alltså inte uppe till fyra på morgonen utan gick faktiskt och la mig vid 12. Sedan ringde visserligen EmsyPemsy och ville prata, så jag somnade nog inte förrän runt ett. Men det blir ju ändå ganska många sovtimmar. Problemet är att är man van vid att sova tills man vaknar blir det jobbigt att väckas av mobilens tjutande så här på "morgonkvisten".
Dessutom regnar det, jippi. Jag måste gå ut i ösregn för att ta bussen till stan, verkligen jättelockande. Men sen har jag tänkt avlägga en visit på min gamla gymnasieskola. Förra gången jag var där och hälsade på tillsammans med EmsyPemsy träffade jag aldrig min spansklärare, och jag måste ju visa henne hur duktig jag har blivit, haha.
Nu ska jag äta frukost, eller lunch, eller mat i alla fall.
