04.13 Lördag

Tre timmars sömn.

Behöver jag säga att jag känner mig som en zombie? Men det går nog bra ändå.

Det här kanske blir det sista inlägget på ett tag framöver. Men våndas inte över det, jag kommer med uppdateringar så snart jag har möjlighet,

23.27 Fredag

I morgon åker jag tillbaka till Alice Springs. Flyget går klockan sex och min shuttle buss kommer och hämtar mig 4.45. Tidigt som tusan. Di hämtar mig få flygplatsen fem timmar senare (jag har en mellanlandning i Melbourne också) och sedan får jag skjuts med henne tillbaka till farmen, antingen på lördag eller söndag. Blir det söndag får jag sova i deras hus inne i Alice. Inget vandrarhem den här gången alltså.´

Eftersom jag vet hur dålig Internet-förbindelsen är ute i öknen tänkte jag ta ett snabbt faktainlägg. Mammica skickade nämligen ett mail med en del frågor som jag tänkte svara på.

Maten - Jag är vegetarian, vilket ibland skapar problem ute i världen, men eftersom Kata också skippar köttet känns det inte lika jobbigt. Di lagar bra mat och vi är väldigt nöjda med situationen, trots att vi bor på en boskapsranch mitt ute i öknen.

Arbetstider - VI går upp klockan 6, 6 dagar i veckan. Klockan 6.30 är det frukost och klockan 7 börjar vi jobba. Någon gång på förmiddagen, runt 10, har vi en liten "smoko"-rast. Lunch är klockan 13, och vi slutar jobba runt 18, efter att ha matat djuren vid 17.

Arbetsuppgifter - Varierar. Trädgårdsarbete, djurmatning, boskapsarbete. Kan vara i princip vad som helst.

Hästen - De har bara en häst som heter William. Ingen rider honom utan han går bara i hagen hela dagen. Stackaren.

Vädret - Det börjar bli vår nu, så temperaturen på dagen blir lätt över 30. Innan jag åkte därifrån för snart 1,5 vecka sedan var det inte fullt så varmt, kanske runt 25. Nätterna var superkalla, och på morgonen fick man ha tre tröjor på sig för att inte frysa ihjäl. Jag tror inte att det är lika kallt nu, och jag är säker på att det kommer bli  betydligt varmare snart. 40 grader är inte helt ovanligt.

Underhållning - Det finns inte direkt något speciellt sätt att roa sig på. Men på lördagskvällarna brukar det bli lite drickande för att fira att veckan är över. Man kan inte direkt åka in till Alice och gå ut på pubben. Och på vardagarna är man så trött så vi brukar sova vid 20-tiden. Söndagarna brukar spenderas i solen. I alla fall om vi tjejer får bestämma.

Så, det var allt. Nu ska jag nog göra mig i ordning för resan imorgon. Väskorna ska packas, och jag bör försöka sova i alla fall ett par timmar innan jag blir hämtad.

21.24 Torsdag

Ikväll ska jag återigen sova i vardagsrummet i Sydney, men den här gången behöver jag inte oroa mig för att bli väckt för tidigt. Efter att ha sovit på golvet i vardagsrummet i Tamworth i tre nätter är det nu fruktansvärt skönt att veta att Ry, Le och Vi är och åker skidor igen. Så det är bara jag, Ras och Osa hemma, och de lär inte gå upp i ottan. Helt underbart!

I morgon blir det Manly för hela slanten. Hoppas på att det blir fint väder, för jag har tänkt spendera en hel del tid där på stranden eftersom det är en väldigt speciell plats för mig. Och jag behöver åka dit för att ytterligare bearbeta vad som hänt.

Jag kan fortfarande inte helt förstå, men jag har bestämt mig för att låta det ta den tid det behöver.

På lördag morgon (klockan 6) går mitt flyg till Alice Springs, och jag måste ringa shuttle bussen i morgon eftersom det inte går några bussar eller tåg i tid. En liten missräkning med ytterligare utgifter. Hela den här trippen har kostat ungefär 850 dollar, och det känns rejält. Även om varenda liten cent varit värd det.

I Alice blir jag upplockad av min chef på farmen och får skjuts med henne tillbaka på antingen lördag eller söndag. Blir det på söndag får jag sova hemma hos henne i Alice, så jag behöver inte lägga ut något extra på vandrarhem den här gången. Superskönt.

Så tja, det går framåt, och på söndag eller måndag börjar allvaret igen.

11.30 Onsdag

Nu har jag äntligen bestämt mig. Jag åker tillbaka till Sydney i morgon bitti, klockan 4.45 för att vara exakt. Jag hade först tänkt sova hos familjen jag bodde hos de två första nätterna, men det känns ändå bättre att fortsätta hos Jeremys familj. Det känns som om jag kommer honom närmare när jag är här helt enkelt.

De har varit helt underbara, och vi har delat minnen och tankar med varandra. Jag kommer antagligen komma tillbaka hit innan jag åker till Sverige igen i november. Det skulle i alla fall vara skönt att göra det tror jag. Jag hade egentligen inte tänkt stanna här så här länge alls, men jag är glad att det blev så.

Det kommer ta tid att förstå allting, men jag vet att det kommer gå att ta sig genom till till slut.

23.47 Tisdag

Det är verkligen inte lätt det här, med att bestämma hur jag ska göra. Stanna kvar här ännu ett par dagar, eller åka tillbaka till Sydney och Alice?

Det är så många känslor inblandade, och jag vet varken ut eller in. Men det är bara jag som kan bestämma i slutändan.

11.12 Tisdag

Just nu bor jag hos Jeremys familj, och dess för innan bodde jag hos en familj som är vänner till dem.

Allting känns helt overkligligt, och jag har fortfarande inte bestämt mig för när jag ska åka tillbaka till Sydney och farmen i Alice Springs. Jag tar det som det kommer helt enkelt. Det löser sig alltid.

21.03 Söndag

Mitt livs mest känsloladdade och svåraste dag någonsin är över. Men jag vet inte hur jag ska fortsätta från här. Om det ens går.

00.08 Lördag

Anledningen till varför jag i morgon sätter mig på en buss för att åka åtta timmar till Tamworth är att Jeremy, mitt livs kärlek, har dött. Jag tyckte att mina läsare har rätt att veta det, trots att ingen av er träffat honom.

När jag fick reda på att det skulle hållas en minnesstund för honom på söndag tog det inte många sekunder för mig att bestämma mig för att på något sätt ta mig dit.

Det har varit en jobbig vecka, med resor och boende som skulle försöka pusslas ihop. Jag har inte bokat någon tillbakaresa ännu, men det löser sig på något sätt. Det gör det alltid.

13.07 Fredag

Torsdag (Melbourne)

Just nu sitter jag på flygplatsen i Melbourne. I brist på annat tog jag fram min lilla laptop för att skriva ett litet inlägg till bloggen, som inte kommer publiceras förrän jag är i Sydney. Här har Qantas nämligen WiFi, men som kostar 5 dollar i timmen, och jag känner att jag inte har lust att slösa det just nu. Det räckte gott och väl med de 15 dollar jag köpte 24 timmars Internet för igår.

Jag har spenderat timmarna här med att skriva lite, och läsa i en bok jag hittade på farmen. Den är ingen superbok, men går att läsa ändå. Fast nu har jag tröttnat på det, och orden jag vill skriva har slutat komma till mig. Så då fick det bli bloggbabbel istället.

Flyget från Alice gick bra, fast maten bestod bara av en liten sandwich med grönsaker i. Tur att jag hade med mig frallor, ost och tomat som jag köpt inne i Alice igår (dessutom har jag två morötter och tre äpplen jag inte ätit ännu). Annars hade jag nog svultit ihjäl vid det här laget.

Jag är så uttråkad av att bara sitta och vänta och vänta. Boardningen påbörjas inte förrän om ytterligare en timme. Snacka om segt. Det får nog bli lite mer läsande i min bok trots allt.

Fredag (Sydney)

Nu är jag tillbaka i Sydney och i mitt gamla hus. Det känns konstigt att komma tillbaka hit hela tiden, men det känns samtidigt otroligt skönt att jag kan göra det utan krångel.

Flyget från Melbourne gick bra också. Trots att flyget från Alice till Mel tog tre gånger så lång tid som till Sydney fick vi mer mat på det andra planet, bestående av pasta och tomatsås och lite ost och kex. Konstigt att det var så. Fast planet från Melbourne var betydligt större än det från Alice, så kanske beror på att fler åker mellan Melbourne och Sydney.

Jag tog sedan tåget och bussen hem hit och Ras fick en chock när jag dök upp vid 22-tiden. Vi hade tydligen inte berättat för honom att jag skulle komma. De andra tre visste det däremot, fast Ry och Le sov redan.

Nu ska jag göra lite saker i huset, och lite senare tänkte jag förklara för er, mina läsare, varför jag kommit hit igen.

05.54 Torsdag

Jag är nog lite knäpp. Klockan är tidigare än vad jag gått upp på länge och ändå tar jag mig tid till Internet. Kanske beror på att jag köpte 24 timmars Internet igår och vill utnyttja så mycket som möjligt av det innan jag åker härifrån.

Fast den riktiga anledningen till varför jag gick upp så här tidigt på morgonkvisten är att jag ville fråga om vandrarhemmets shuttlebuss till flygplatsen innan det var för sent. Igårkväll när jag bokade min flight hade de nämligen stängt lobbyn så nu när frukosten öppnade vid 5.30 gick jag upp, för då visste jag ju att de skulle vara tillbaka igen. Shuttlen går 10.30 och kostar 8 dollar (på väg från flygplatsen är den gratis), mitt plan 11.45 (som kostade sammanlagt 295 dollar) och jag kommer komma fram 21.25 (med en halvtimmes tidsskillnad). Men den här gången kommer jag få specialmat på planet eftersom jag ringde igårkväll och beställde det. Av någon dum anledning kunde jag inte göra det online, så fick bli ett litet telefonsamtal istället. Men det gick bra ändå.

Så allting är ordnat för resan till Sydney. Mellanlandning i Melbourne i fem timmar känns lite jobbigt, men utan den hade det kostat nästan 100 dollar extra, och jag kände att fem timmar ska jag väl klara av.

Jag tror jag ska gå och lägga mig snart, så jag får lite mer sömn i mig innan jag går upp på riktigt. I morgon kommer bli en lång dag, det är ett som är säkert. Men jag är glad att jag i alla fall fixade den där maten den här gången.

21.26 Onsdag

Nu har jag bokat en flight till Sydney imorgon. Plus att jag ringde Vi och naturligtvis sa hon att det var okej att jag kom tillbaka till dem. Resten av resan och mer uppdatering kommer när jag är på plats i NSW igen. Nu ska jag sova. Är på samma vandrarhem som förra gången jag var i Alice Springs. Jag till och med är i samma rum och i samma säng. Lite coolt. Men nu är det läggdags i alla fall.

08.51 Onsdag

Just nu sitter jag i en skola i Mt Allan. Det ar har min chef pa Mt Denison jobbar pa dagarna som larare, ca 35 minuter fran farmen. Senare idag ska jag aka med rektorn in till Alice Springs eftersom jag ska flyga till Tamworth igen. Trakiga saker har hant som kastat allting upp och ner den har veckan.

Jag har inte bokat nagra flighter eftersom jag inte vet alls vilka dagar jag kommer bli tvungen att vara borta. Egentligen kanns allting valdigt impulsivt, men jag vet att det ar vart det. Forhoppningsvis kan jag komma tillbaka hit pa sondag eller mandag, for pa mandag borjar vi "mustering" (ihopfosning) med helikopter och allting. Det vill jag inte ga miste om.

Men skulle det bli sa, sa ar det anda vart att missa. Jag har viktigare saker jag maste ta itu med.


Forresten, igar var det min fodelsedag och tjejerna hade gjort en chokladtarta till mig. Supergulligt! De sjong for mig pa morgonen ocksa, pa blandad engelska och tyska (Happy Birthday, Liebe Anna, haha), sa jag hade en valdigt trevlig fodelsedag faktiskt. Trots alla omstandigheter.

Söndag 9:e augusti

Det här kommer bli ett långt inlägg eftersom det är två stycken. Hoppas ni okar läsa igenom allt, jag minns inte ens vad jag skrev förra veckan, men det lär inte bli så många uppdateringar, så det är värt att ta sig lästid. Jag ar ledsen for att det blev tva langa texter utan radbrytnbing, men det blev sa nar jag kopierade in det till den har datorn. Sorry!

Söndag 2:e augusti

Hej mina kära läsare! Idag är det söndag och vi har en lite ledig dag, så jag och de två tyska tjejerna som började samtidigt som jag (Katy och Kata), båda två 19 år, har ridvana men ingen som helst erfarenhet av farmliv) ligger ute i solen och latar oss. De fyra hundarna som finns här på gården springer runt och vill leka ( i alla fall två av dem, speciellt Benita). Det är väldigt varmt just nu, så bikinisarna åkte på, på mitt initiativ. Man måste ju passa på att bli lite brun också. Sedan vi kom hit i torsdags har vi fått lära oss att mata alla hönsen, ankorna, getterna, kalvarna och grisarna, plus en häst som heter William som ingen rider. Djuren ska ha mat två gånger om dagen, och vi ska vattna en liten grönsaksträdgård två gånger också. Dessutom ingår det i sysslorna att diska, tvätta och städa inne i huset, plus lite annat tråkigt. Igår och idag grävde vi ”buffalogräs” så det stod härliga till. Supertråkigt och jobbigt att rensa massa ogräs, och den röda sanden var så torr och hård så vi var tvungna att vattna på det för att det skulle gå att sätta spaden i marken. Idag har vi även fått vara med att öronmärka, brännmärka och kastrera massa tjurar. Vi föste in dem i rännor tillsammans med All, som är ägarinnan Dis 21:åriga son. Jag fick testa sätta i öronlappen, men det var så tungt så All fick ta över det. Jag räckte mest över alla verktyg till honom medan K och K skötte bränningen. Det gick rätt smidigt, enligt oss tjejer i alla fall, och var rätt intressant att vara med om. Femhundra miljoner gånger roligare än att rensa ogräs även om det var lite hemskt att se kalvarna bli elektrificerade för att stå still och sedan få testiklarna avskurna. Till hundmiddag blev det två testiklar var, och jag fick det hedrande uppdraget att stoppa i två medicintabletter i två av dem. Smaskigt. När vi kom hit i torsdags var det fullt av folk, bland annat två andra backpackers som nu har lämnat oss. Den ena var en tjej som visade oss runt och försökte lära oss allt nytt, och den andra var en kille vars blogg Mammica hittat ett par dagar tidigare, vilket var rätt kul att kunna säga till honom. Dessutom fanns det flera andra som jobbade här med ”ihopfösningen”, men nu är det alltså bara jag, K:na, Di och All. Och alla djuren såklart. Det mesta är bra, även om vårt lilla hus där vi tjejer bor är lite halvsmutsigt och fullt med spindelnät. Men de är trevliga så det ska nog gå bra ändå, det här lilla äventyret. Tyvärr har de inga hästar som jag trodde, utan de arbetar bara med bilar och motorcyklar, vilket är lite trist. Men som sagt, det ska nog gå bra ändå.

Söndag 9:e augusti

Idag r det söndag igen, och idag betyder det verkligen ledighet. Veckan som har gått har varit bra. Vi tre tjejer kommer superbra överens och trivs i varandras sällskap. Vi har jobbat en hel del i trädgården med att dra upp buffalogräs (som viss bara hette buffelgräs visade det sig) och lite andra sådana sysslor, som att pressa femton hundra miljoner citroner och plocka och kärna ur lika många chillisar. Vadå trött på citro och chilli? Igår jobbade vi ute i fältet allihopa, tillsammans med All och hans kompis Ben. Vi flyttade på en herrans massa bärbara staket, och jag visade mg stark när jag lyckades bära på dem ensam, medan k & K samarbetade. Det var kul att komma från ”home stead”, där vi bor alltså, och tack vare att jag tydligen lev anställd först slipper jag vara ”the house girl” som stannar hemma och sköter tvätten och städar i huset och allt sånt. Dessutom tror jag att jag är den starkaste av oss (vilket inte är något att skryta med, så svag och otränad som jag är) och den enda som kan köra bilarna hyfsat bra. Bilarna jag kört är ”utes” (uttalas juuts) står för utility vehicles för dem som inte vet det) och vi använder en av dem varje dag när vi kör och hämtar hö till kalvarna. Den andra har jag bara kört ett par gånger, en av dem när jag och All åkte och hämtade en stor gul traktormaskin ute i öknen vid en av deras paddockar, Det tar evigheter att köra ut till paddockarna eftersom de ligger mitt ute i öknen. Minst en halvtimme, men igår tog det längre tid än så för att hämta de där staketen. Igår kom det två nya killar hit, tyskar som är 20 och 21 men ser ut att vara 14. Vi tjejer satte dem i arbete, mata djuren och diska och sånt som vi gör varje dag. Kul att bossa över någon för omväxlings skull. På kvällen satt vi allihopa, jag, K&K, tyskarna, All och Ben, utanför Alls lilla hus och drack öl och hade trevligt. Ett bra slut på en veckas jobb och slit. Jag vet inte vad mer jag kan säga. Det finns säkert supermycket, men jag kan inte komma på vad. Jag tror nästa vecka kommer bli spännande, eller jag hoppas på det i alla fall. Jag har verkligen inte lust att jobba mer i trädgården och rensa ogräs och vattna och sånt. Dessutom är det ju min födelsedag på tisdag också, för den som råkar vara omedveten om denna händelse. Nu ska jag skriva lite mail innan jag kopplar upp mig på deras dator för att publicera det här. Till Mammica och B, om ni vill ringa får ni gärna göra det på söndagar eftersom vi oftast är hemma hela dagarna, eller efter klockan 17 (NT-tid) på vardagar, men helst inte efter 20, eftersom vi oftast går och lägger oss då. Tidiga morgonar (vi går upp 6 sex dagar i veckan) och långa dagar gör att man stupr i säng direkt efter middagen. Jag kan nog bara uppdatera bloggen en dag i veckan (söndagar), men kommentera gärna så jag vet vad ni är nyfikna på.