Biljettprat och återseende

Som tur var regnade det inte lika mycket i stan som jag var rädd för, men jag lyckades klämma tummen när jag skulle fälla upp paraplyet, aj, aj, aj. Ont gjorde det som attans alltså.

Först fick jag vänta i nästan en halvtimme på resebyrån för det var en kille som pratade om sin resa i en evighet. Han skulle till Miami, Hawaii, Nya Zeeland, Fiji och gud vet vad, så det tog sin lilla stund. Därefter var det min tur, och jag tog lika lång tid på mig som han gjort. Vi bestämde ingenting, men hon skulle kolla upp i lugn och ro vad som kunde vara det bästa alternativet. Hon sa att hon skulle ringa senare idag, men det har hon inte gjort hittills, så hon har väl varit för upptagen. Eller vem vet, hon kanske ringer när som helst.

När jag var klar på resebyrån åkte jag vidare till min gamla gymnasieskola och träffade min spansklärare och fysiklärare.
Jag kom mitt i spansklärarens lektion, men eleverna satt och jobbade i små grupper, så det gjorde inte så mycket. Hon var glad att se mig och vi pratade på spanska med varandra. Jag pratade även med en grupp av elever, och läraren frågade om jag inte ville prata med hela klassen, men det ville jag inte, haha.

Fysikläraren hade redan slutat sina lektioner så han bjöd in mig på pepparkaka i sitt arbetsrum och så satt vi och babblade där en god stund tillsammans. Vi pratade om hans son som växer så det knakar, vi pratade om mig och mina resor, vi pratade om ett eventuellt kommande nytt gymnasieprogram som ska heta NV Europa (hade det funnits när jag skulle välja hade det inte varit snack om saken, jag hade gått just det där!), vi pratade om lärarvikariat (eftersom jag varit lite sugen att jobba som spanskvikarie) och dessutom pratade jag med en av hans kollegor som gjort en praktik i Australien.

Efter att allt prat var klart så tog jag bussen in till stan igen och strax därefter satt jag även på bussen hem igen. En lite halvstressig, men ändå inte, dag. Jag vill åka och hälsa på min gamla högstadieskola någon dag också. Hade varit kul att se hur det är där nu och se hur många av mina gamla lärare som är kvar. Jag vet att de flesta redan slutat, men en av mina favoriter är fortfarande där i alla fall. Men det får vi ta en annan dag.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0